onsdag 21 september 2011

Söta, små & randiga grisar

Blev sötsugen på väg hem och fick med mig en påse polkagrisar. Varit sugen på det sen Tomtens dotter skrev i en kommentar att hon gör egna polkagrisar. Jag är mycket imponerad, aldrig ens vågat tänka tanken. Tyvärr går genvägen förbi ICA fortare, om än tråkigare. De söta små grisarna blev så fina i mitt loppisfynd. Det är min andra turkosa glasskål. Hur många måste det vara för att bli en samling?



4 kommentarer:

  1. Mums mums med grisar. Nu blev jag sugen på grisar jag med :)Söt skål du hittat där.

    SvaraRadera
  2. Tack för tipset med granarna, de var verkligen fina. Måste fundera på om det blir plast eller äkta

    SvaraRadera
  3. Två är ett par, tre är en samling?
    Och köpegrisarna är inte fy skam de heller! Polkagrisar var en sån där grej som min morfar ofta gjorde tillsammans med mamma när hon var liten. Mormor blev alltid lika arg när hon kom hem från jobbet och upptäckte stök-köket :-)
    Från det att jag var 7-8 år började morfar samla familjen på 3:e advent för att göra grisar. Jättemysigt. Nu är mormor och morfar borta och traditionen med att göra polkagrisar som en familjegrej dog ut när jag flyttade från hemstaden för 13 år sedan. Men jag försöker iaf upprätthålla traditionen att de ska FINNAS på gottebordet, även om vi inte längre TILLVERKAR dem tillsammans...

    SvaraRadera
  4. Sv: jo jag försöker traditiona grisar med en vän här, och tydligen så har det blivit tradition, för förra året när vi inte hann med det så var det väldigt saknat av hennes familj. Så jag antar att det första steget är taget i alla fall :-)

    SvaraRadera

Skicka gärna en kommentar, hälsning eller tips.
Det är alltid välkommet!
Kram Helly

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...